Då vi haft besök från Finland och Stockholm de senaste dagarna har Jonsson skött sig relativt bra, han har även hållt till i mötesrum och alltså inte kunnat leverera sina underbart intressanta konversationer med mestadels sig själv. Men en "konversation" snappade jag upp alldeles nyss.

Jonsson: Int så bra, int så braaaaaaa.

Jonsson ler och sitter och skrattar för sig själv. Inget ovanligt där.

Jonsson: Jag skrattar åt dig.

Jag: Varför?

Jonsson: För att du är så inne.

Jag: Inne i vad?

Jonsson: Jobba nu för helvete, sluta svamla.

Jag suckar, himlar lite med ögonen och fortsätter lyssna på Spotify.

Jonsson: Kan du hämta kaffe åt mig?

Jag: Eh, troligt, nyss skulle jag ju jobba?

Jonsson: Det enda jag vill är att gå och kissa.

Jonsson läxar sedan upp mig, är lite orolig över den här "trakasseringen" som jag håller på med. Säger att det inte är schysst att jag lägger upp bilder på honom, att det kan förstöra hans "image". Så jag tänkte vara snäll och lägga upp en mindre smickrande bild på mig själv den här gången, bara för att göra Jonsson mindre ledsen och mer glad.

Gårdagen hade potential, jag besökte the ol' sjukgymnast som hettade upp min trasiga axel. Han smörjde in mig i någon sorts sexig vit kräm... men nog om det.

Efter ett snabbt men ack så trevligt besök på Nodo kom Niwa med världens mest briljanta idé, i alla fall i teorin, vi skulle se MacGruber. En parodi på MacGyver, hur kan det bli fel?

Så vi laddade upp med glass, värmeljus, te och filtar och mös ner djupt i min soffa och nu har jag sett 2010s sämsta film. Jag äter trandkräm och dricker juice resten av mitt liv om någon kan ge mig tiden tillbaka som jag tappade framför denna avgrund till film.



Det här var filmens höjdpunkt: